Onsdag 27/4

God kväll!
Idag börjar jag med att gratulera Elisabeth Wiker på hennes födelsedag.

Nu hade jag kommit fram till den dag då jag skulle till strålningsavdelningen i Karlstad och montera in fyra guldkorn. Korn låter ju lite smått, det var nästan klumpar. Jag kom in på avdelningen 9:45, exakt enligt kallelsen. Träffade två sköterskor, som skulle göra mig i ordning, innan läkaren dök upp. Lite tvättning, bedövning etc. Nu har snart varenda sköterska i Karlstad sett mig naken. Jag fick behålla skjortan på så det kändes inte så farligt. Konstigt, man vänjer sig.

Sedan var det dags för nästa rum. Upp i en gyn.stol. Alla damer vet säkert hur det känns. Nu blev det heligaste fasttejpat upp mot magen för att inte vara ivägen för läkaren när han skulle göra sitt.

Läkaren började med att ge två bedövningssprutor och titta på prostatan med en ultraljudstav och ange var kornen skulle placeras. Sedan in med en apparat som sköt kornen på rätt ställe. Kändes ungefär som när man tar blodprov, eller kanske lite mer. Allt gick väldigt smidigt och han var nöjd och sa till sköterskorna att det var den mest avslappnade patient han hade haft på länge och då går det snabbt och lätt. Enligt honom fanns det många som var riktigt besvärliga och inte kunde ligga still. Allt gjordes via ändtarmen, som ni kanske förstått.

Denna behandling, liksom övriga jag har gjort, har hittills varit lindrigare än vad jag från början trott. Klockan 11:00 var allt klart.

När jag fått på mig kläderna igen frågade jag sköterskan om det var OK att ta bilen och köra hem. "Ja, om du har körkort" svarade hon.

Tog vägen förbi cafeterian och firade dagen med en fika innan jag startade hemåt.

När jag kom hem tänkte jag först jobba i trädgården, men eftersom jag inte skulle bära eller lyfta något tungt under de första dagarna avstod jag. Var går gränsen för tungt?

Åkte i stället in och åt en sen lunch på Louise och tog vägen förbi hos Susanne och visade upp mig för att hon skulle se att jag var som vanligt.

Nästa besök blir om två veckor då jag skall skiktröntgas och därefter är det två veckors planering innan 40 strålningar körs igång. Ja, livet är hårt för en vit man.

God natt!